Skolan är en viktig del av Grimstorps samhälle. Försvinner skolan så påverkas samhället i stort. Det finns risk för att samhället avfolkas på sikt.

Skolverket har i sin utredning "Utbildningsvillkor i glesbygd" funnit att det är mindre mobbning, trygga elever och god stämning i mindre skolor.

*

I november 2003 beslutade fullmäktige att "den politiska majoriteten har för avsikt att återkomma med förslag till aktiva åtgärder" om barn- och utbildningsnämnden (BUN) fattar beslut om verksamhetsförändringar som "på ett påtagligt sätt får negativa effekter för samhällsutvecklingen".

Med anledning av detta frågade Uno Kenstam kommunalrådet Greger Phalén (s) i fullmäktige vad man hade för planer på "aktiva åtgärder" i Grimstorp.

Trots alla pengar måste det dras ner, vilket medför kännbara kvalitetsförsämringar. I år - 2004 - kommer BUN troligen att disponera 470 mkr, dvs nästan samma summa som förra året, men då ska vi tänka på att lönerna gått upp, det finns fler elever med behov av särskilt stöd och BUNs byggnader är i stort behov av underhåll.

Tyvärr kommer en friskola att etablera sig i Nässjö. Det blir i gamla Ingsbergsskolan. De så kallade friskolorna åker i en gräddfil på skattebetalarnas bekostnad. Utan att kommunen har något att säga till om måste kommunen betala ca 55.000 kronor per år och elev till den. Redan inbetalade pengar återbetalas inte om elever skulle ångra sig och återgå till det kommunala skolsystemet.

För Nässjös del kan det att innebära att ca 11 mkr kommer att tas bort från de kommunala skolorna. Friskolorna innebär bara frihet åt deras aktieägare att tjäna pengar på skattemedel!

BUN i Nässjö kommun sa nej till friskolan eftersom kommunen skulle drabbas hårt ekonomiskt. Men Nässjö kommun blev sedan överkörd av Skolverket.

SAFE förordar ett system där skolor och omsorgsenheter själva lagar sin mat eller får den levererad varm.

Vi avvisar kylmatssystemet. Ett system skapat utifrån dagens organisation och kunskap är mer säkert. Förändringar, investeringar och rationaliseringar av verksamheten görs som tidigare underhand.

SAFE ser det som mest fördelaktigt att behålla två organisationer, som är anpassade för barn- och utbildningsnämnden samt omsorgsnämndens verksamheter.

Vi vill behålla kostproduktionen vid Brinellskolan, Parkskolan, Parkgården, Skogsborg och Åkersskolan.

Samtidigt kan lokala förutsättningar, som i Malmbäck, ge fördelar i en gemensam produktion mellan skola och omsorgsinstitution. Liknande samarbete undersöks i Anneberg och Forserum.

Omsorgsnämnden har från olika personalgrupper fått åtskilliga skrivelser som handlar om underbemanning och för hög arbetsbelastning. Dessutom finns tydlig statistik över det stora antalet belastningsskador som drabbar omsorgspersonalen.

* Vårdlagen har tilldelats fler uppgifter (planering, administration, dokumentation, larmansvar) samtidigt som vårdtyngden har ökat. I förhållande till de arbetsuppgifter som måste göras är många vårdlag underbemannade.

* Sjuksköterskorna ska, i takt med nedskärningarna inom landstinget, ge alltfler äldre kvalificerad sjukvård. Här behövs förstärkning.

* Områdescheferna ansvarar för att vårdtagarnas behov tillgodoses. Var och en är arbetsledare för över 100 personal och ansvarar bl.a. för att förebygga skador i arbetet. Stigande sjukfrånvaro bland personalen och ökade vårdbehov bland de äldre kräver mer tid.

På kommunfullmäktiges budgetmöte 2003 beslutades det att "kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att arbeta vidare med kulturhusets framtida verksamhet och organisation och att inom första halvåret 2004 återkomma till kommunfullmäktige med förslag."

På kultur- och fritidsnämndens möte den 25/2 ville SAFE, m och kd utreda Kulturhusets framtid enligt fullmäktiges riktlinjer.

Det blev nedröstat av s, c, och fp, som ville strunta i fullmäktiges beslut och utreda kommunala konstvisningar även på andra platser.

Nässjö Kulturhus har funnits i drygt 25 år. Det är ett viktigt inslag i Nässjös kulturliv. Man har utställningar av såväl lokala kulturutövare som av konstnärer med stort riksintresse. Där finns även en permanent utställning kring skulptören Axel Wallenberg.

Den kommunanställda kulturhuspersonalen har ett brett kontaktnät med konstnärer, föreläsare, muséer m.m. Detta yrkeskunnande är en stor tillgång för kommunen.

Kulturhuset har bra utställningslokaler vad gäller belysning, golv- och väggytor. Det finns inga likvärdiga alternativ i Nässjö.

Det behövs en politiskt, religiöst och kommersiellt neutral plats för utställningar och föreläsningar i en kommun av Nässjös storlek!

I en häftig debatt på fullmäktige juni 2002, då utlokaliserad till Barkeryd, undrade Bernt Hultberg hur mycket flytten av några kraftledningar för JYSK:s räkning skulle kosta. JYSK ville bygga ut; men kommunen skulle betala kraftledningsflytten. Kostnaden skulle bli 1 - 1,5 mkr blev svaret från Phalén.

SAFE tycker att JYSK själva borde ha betalat hela flyttningen av kraftledningarna. Det är inte kommunens uppgift att subventionera företag. Särskilt som företagen inte betalar ett öre i kommunal skatt!

Riksdag och regering vill göra om de statliga utjämningsbidragen till kommunerna. Nässjö kommun har yttrat sig i frågan.

SAFE har inget emot en förändring mot likvärdiga förutsättningar för landets kommuner. Vi delar kommunens synpunkt att utjämningen kunde varit mer långtgående. Men en aldrig så långtgående utjämning löser inte problemet med ett underfinansierat kommunalt välfärdsuppdrag.

SAFE vill istället utöka antalet riktade bidrag till fler angelägna områden.

Befarar man risker för hälsa och miljö ska man inte forcera utbyggnaden så som nu sker i Sverige. Hon drog paralleller med DDT och hormoslyr.

Människor i 300 hushåll i Sverige bor idag ute i skogen pga överkänslighet för el och strålning. Hur klarar man ett vanligt sjukhusbesök om man är elöverkänslig? Det är bråttom eftersom alltfler drabbas.

Många länder har betydligt lägre - en del 100 000 gånger så låga - gränsvärden än Sverige för denna typ av strålning.

I kommunerna prövas utbyggnaden av master bara enligt Plan och byggnadslagen (PBL) - vilket innebär att man nu inte alls prövar hälso- och miljöeffekterna. Uppsättandet av 3G-antenner kräver inte bygglov alls; se bara hur vattentornet i Nässjö ser ut!

Mer att läsa finns i tidskriften Ljusglimten, som ges ut av Elöverkänsligas förbund, i Miljömagasinet, samt på Vågbrytarnas internetsida.

3G-master är bara en faktor bland flera andra - t.ex. lysrör och datorer - som kan orsaka elöverkänslighet och bli en allvarlig hälsofråga.

Fr.o.m. årsskiftet finns möjlighet för invånare i Nässjö kommun att lägga s.k. medborgarförslag. Dessa kommer att behandlas i Nässjö kommunfullmäktige ungefär som en motion.

Har du därför synpunkter på hur kommunen ska skötas är det alltså fritt fram att skicka egna förslag till kommunfullmäktige! Det kan t.ex. gälla vägar och trafik, bevarandet av skolor, kultur- och fritidsfrågor, miljö, omsorg och mycket annat.

Bl.a. har medborgarförslag om "Utvidgning av lågstrålande zoner" redan lämnats in.

Skicka dina förslag till: